Naken, rädd och exposed!

...har ingen stegräknare på mig! Det känns hur konstigt som helst. Hur kan man bli beroende av en sån liten pryl?? Det ska bli roligt att promenera/planera en ny resa snart!! ...men först ska jag njuta av det äventyr som jag strax ska ge mig ut på med mina kära vänner. Det ska bli så skönt att få vara "Marika" i några dagar. Nu är det inte ens en vecka kvar. Oj Oj!

Kitchen make-over steg 1


Det blir ny bänkskiva på köksön, ny färg på väggarna,
nytt kakel och godare mat! :)


Bikini & nya skor,

Nu har jag plågat mig i ett provrum och prövat bikini efter bikini - men faktiskt slagit till på en också!!! Expediten hävdar att jag är en C-kupa. Ha ha! Det var dagens skämt tyckte jag! C-kupa var jag när jag ammade. Nu ammar jag inte längre! MEN det blev ändå en C-kupa på bikiniöverdelen. Mystiskt! Har de gjort om systemet på de år som jag inte ägnat någon tid till inköp av underkläder????

Bikinin ska med till Riga iallafall. Jag tror på bubbel!

Sen har jag ju lyckats med bedrift nummer två. Jag avskyr ju att köpa skor...men har nu inhandlat mitt första par "finskor" sen 90-talet. Fatta!!! På över 10 år!!!! Här har vi tjejen som inte unnar sig i onödan! Befängt!

Finskorna ska med till Riga iallafall. Jag tror på uppklätt!

...nu skulle jag ha fortsatt och skrivit om det inte var så att jag har några minuter kvar på batteriet bara...

Godnatt!

Bonde söker fru...

...tänker jag inte bry mig ett dyft om. Jag tänker inte heller bry mig om att den här kvällen inte blev som jag hade tänkt mig. Den stora kvällssabotören heter Kalle - han vägrar sova. Kväll efter kväll efter kväll. Nu i helgen har det ju varit mysigt att ha honom uppe. Som på Valborg tex. Vi/jag hade en helt underbar afton. Magnus kände sig inte upplagd för fest så vi avbokade barnvakten. Jag var däremot upplagd för fest och korkade upp en flaska vin till middagen. Jag var less efter några klunkar (blir aldrig någon vindrickare jag) men lyckades ändå dricka ett glas...och ytterligare ett medan jag duschade och fixade frisyren. Bra jobbat!

Vi trodde att Axel skulle somna direkt han kom ut. Men icke - han var med ett bra tag och var nyfiken på brasan och på byborna. Kalle var makalös! Han cyklade iväg till brasan på sin lilla trehjuling. Gungade och lekte med sina kompisar. Även nyfunna vänner. Det är ju så roligt att det faktiskt finns en hel hop med barn på byn som är relativt jämngamla med både Kalle och Axel. Nu droppade ju många av kompisarna av efterhand...men Kalle visade inte minsta tecken på att vilja avbryta kalasandet. Vi kvällsfikade en korv och bulle på Nordanborg och efter 22 någon gång så sa vi tillslut adjöss och cyklade hem igen i spöregnet...och mörkret. Lille Kalle trampade på och var sugen att stanna ute och leka en stund till när vi väl var hemma på gården. Nej sa mamman. När pyjamasen åkt på så hann vi knappt lägga ner honom i sängen förrän han sov. Partyprissen!

Jag smet iväg för rond 2 på Nordanborg. Det var så härligt att äntligen ha fått vara ut och träffa folk. Mer av sånt! Förhoppningsvis kommer det lite folk hem till oss i morgon på dan. Ska ha lite barn-föräldra-träff. Äntligen har jag tagit itu med det. Jag har ju tänkt på det så länge - att det är så onödigt att åka iväg för att träffa folk när det finns så många jämngamla barn på byn...

Nu ska jag njuta av att Kalle äntligen somnat. Klockan är 21:42. Snart sover jag också.

Marika Ottosson

Yes! Nu är jag iallafall här och har påbörjat ett inlägg - som jag självklart hoppas att jag kommer publicera om en stund. Kalle tittar på tv och Axel sover. Det är lugnt och skönt. Solen skiner och jag hoppas att vi ska masa oss ut under dagen.

Jag är ca 10 kg mindre Marika än vad jag var för en månad sen. Det är så skönt. Jag har börjat äta protein & grönt nu och avvaktar till nästa vecka innan jag lägger till kolhydrater. Vikten har varit konstant sen jag började äta igen. Jag hoppas att det är vätskedepån som fyllts på - för med tanke på att jag bara äter 100 g protein utöver mina soppor så vore det väl konstigt att jag inte skulle fortsätta gå ner!? Personligen tycker jag att det är lättare att BARA äta soppor/shakes. Jag får verkligen kämpa med att inte "stoppa i mig" nu när jag FÅR göra det. Det känns som att nästa steg för mig nu är att dricka alkohol! :) Anledningen till att jag gått från "ren kur" är ju resan i maj. För då vill jag verkligen njuta av mat och dryck (det var åratal sen jag och mina kära vänner kunde dricka på en och samma gång) (förbanne den som kläcker ur sig att hon är gravid nu!!).

Jag är också fri från mitt långa superslitna hår! Jag hade laddat för en kort frisyr - men min frisör ville inte klippa mig kort den här gången. Hon tyckte jag skulle vara realistisk och vänta till dess jag började jobba igen. Sant! Jag har inte mer tid för att fixa frisyren den här veckan än vad jag hade förra veckan! Så jag kan fortfarande sätta upp håret de dagar jag inte hinner göra något åt det. Hon berättade att när hon fick sitt första barn så bestämde hon sig för att passa på att gå på fotvård. Hon skulle verkligen lyxa till det och sköta om sig själv under sin föräldraledighet. Nu fyllde sonen 14 år och hon hade äntligen varit iväg på den där fotvården!! :) Härligt!

Nä, nu ska jag ta och ringa tandläkaren. Vid tandborstningen i morse så upptäckte jag att Kalle slagit ur en flisa på ena framtanden. Tanden har blivit vass och river honom på läppen. :( Jag har inte en aning om när det har hänt - men det är väl vid någon av hans alla hundra vurpor. Jag misstänker att jag måste göra en skadeanmälan till försäkringsbolaget också - det är väl bättre att anmäla en gång för mycket...


Grattis världens bästa Jenny!!


Bloggtorkan,

Sjukdom, sjukdom och sjukdom har gjort att min tillvaro har känts lite inrutad och trist - jag har inte riktigt tyckt att det funnits något intressant att berätta. Det är ju inte riktigt sant! Varje dag händer det ju saker i livet. Ingen dag är den andra lik - men konsten är att vara medveten och lyckas sätta händelserna och upplevelserna på pränt. Den senaste tiden, kan jag väl lugnt påstå, så har jag bara levt det här livet - inte varit så bra på att dela med mig av det. ...och det är ju faktiskt inte helt fel det heller - MEN jag vet ju hur roligt jag tycker det är när det kommit ett nytt inlägg...

För er som inte vet det så har jag och Magnus börjat med CambridgeDiet. Jag har gjort 3veckor och Magnus har klarat av 2 veckor. Jag är fortfarande inne på såkallad "ren kur" medan maken har börjat att äta vanlig mat igen också - kombinerad kur. Om allt funkar som jag vill så kommer jag att börja med mat igen om ca 2 veckor. Det har ju gått otroligt bra hittills. Jag äter/dricker 3 soppor/shakes om dagen och så te/kaffe. Än så länge har det gjort ca 8 kg och många cm på midjemåttet - och brösten är putsväck!!! Såklart!!! Det sista kanske har lite att göra med att jag inte ammar längre också... :) Jag har en lång bit kvar innan jag når mitt mål - men känner mig väldigt nöjd med att kunna komma i byxor som jag inte haft på länge. Skönt!

Det är självklart tråkigt rent socialt att inte äta mat. Mycket av umgänget med andra människor och vardagen i allmänhet kretsar ju kring mat och måltider. MEN det här är ju något som jag gör under en kort period av mitt liv. Det får det vara värt!

Nu vill Kalle ha min uppmärksamhet. Vi är hos farmor men ska väl strax ta och packa oss hemöver. Axel är fortfarande snörvlig och hostig - men feberfri. Annars mår vi toppen! Hej hopp!

Upptäcka världen med alla sinnen...



8772 steg...

...det är vad vi snittat per dag från 10 augusti till 28 februari! Så nu Jenny och Malle är det bäst att ni trampar på för laget!! Ha ha! Nämen keep on walking girrrlls!!! :) Mars och april tjejjer!

Deathwish!

Jag har haft en superhärlig helg och är otroligt tacksam för att jag har fått spendera tid med mina älskade barn och min älskade make. Det finns de som väljer att avsluta sina liv - trots barn!!! Det är något som jag har så svårt att förstå. Jag har mått mycket pyton i mitt liv...men som tur är har jag alltid hittat ljusglimtar och återhämtat mig. Fortfarande händer det då och då att allt bara blir såååå tungt och svart - MEN det finns inget som lyfter mig så snabbt som mina två barn! Därför blir det som sagt svårare att förstå att människor vill utsätta sina barn för ett sånt otroligt stort svek...men jag har ju bara hållit mina depressioner och psykbryt på hobby-nivå så det kanske ÄR svårt att förstå för mig. Att är man verkligen på botten så kanske det inte räcker med ett barns kärlek för att hindra en från att ta steget.
I fredags när jag och barnen åkte in till Östersund så gjorde jag min största trafik-blunder någonsin! Den var katastrofal och det hade kunnat sluta riktigt illa om jag inte hade haft sånt flyt! Jag låg bakom en lastbil ganska länge - missade precis ett läge att köra om vid Litsbron...och då fick jag ju ligga kvar i uppförsbacken mot Sörekorsningen...och det gick ju i typ 30. När vi kommit upp för backen och närmade oss "88-baren" så blir det ju en liten raksträcka - och jag började ladda för omkörning. Ingen mötande bil - perfekt! OCH lastbilschaffisen var snäll att signalera till mig att NU kunde jag köra om! Så jag stampade gasen i botten och blåste om. När jag passerat halva lastbilen inser jag att han inte alls signalerat till mig att det var fritt fram - han blinkade VÄNSTER! Jag skrek ett ångestvrål rakt ut men hann ju passera innan han ens påbörjade sin sväng - MEN ÄNDÅ!!! Så jävlasatansidiotiskt!!! Till råga på allt var jag bombsäker på att jag sett en polisbil i backspegeln innan jag påbörjade omkörningen också...så jag bara väntade på att se blåljusen komma. Nu var det ingen polisbil...och allt gick ju bra! Jag kom ur det med förlusten av några tårar och att det troligtvis var en par tre människor som svor över mig och undrade om jag hade en dödslängtan! ...men det har jag definitivt INTE!

Ta mig härifrån!!!!!

...och då menar jag Tunisien! Det var jätteroligt sist vi var där - men inte igen! Snälla. Hoppas ni har knatat på bra systrar. Det har inte jag! ...men vad var det vi kom fram till när vi var hos Madde sist? Att sista april (?) skulle vi snitta 10000steg/dag/person om vi slog ihop ALLAS gemensamma prestation. Eller sa vi att vi skulle räkna ihop sista mars så får vi se hur mycket vi måste knata sista månaden?? Hjälp mig att komma ihåg!!

Ikväll har jag varit på årsmöte för Föreningen Nordanborg - och jag sa nej, nej, nej och nej...men tillsist sa jag JA! ...men det hör väl till?? Man ska inte komma från något årsmöte utan att ha tagit på sig ett eller två uppdrag! :) Jag hade skitkul iallafall. Har ju alltid suttit med i någon styrelse sen jag lärde mig skriva...typ! Minus de senaste åren - så det känns bra att ha fått in en fot i föreningslivet igen! Så nu jäklar ska ni få gå på fest och andra aktiviteter. Jag har redan 100 ideér som surrar i mitt huvud! :) Jag råkade ta två koppar kaffe kl 21 - så det dröjer några timmar innan jag går till sängs...

Andas i kör

Här sitter jag och lyssnar på mina små älsklingars andetag. Jag är bra lycklig jag. Även om de ger mig gråa hår och ibland får mig att fälla en tår - tänk att jag fick bli mamma åt dessa underbara tu. Lycka det är att få vara här med er i detta nu... God Natt!

Vill inte vara inspärrad längre,

Nu får det väl ändå vara nog!!??? Slutet av februari och temperaturer mellan 30 och 40 minus. Gaaaah! Nu vill jag börja med alla härliga "vinter-aktiviteter" och självklart vill jag också att hela familjen är friska resten av vintern. Resten av året!!! Resten av livet!!! Jag har sjunkit in i en passiv/lat/nära apatisk stämning...tar inte itu med ett skit känns det som. Inga steg som tickar på stegräknaren, inga kilon som rasar, inga busiga påhitt!

Det var juh iofs super super super att helt apropå få sitta med nästan hela familjen Jenny och äta middag häromdagen. Minata och Olle är ju så jättefina - och jag tror att det nästan alltid är underhållande att få umgås med systrarna "Danielsson". Det har jag alltid tyckt! Första gången jag satt på er kökssoffa (för 16 år sedan?!!) så minns jag hur jag kände den härligt varma stämningen vid middagsbordet - även om kommentarerna haglar och diskussionerna kan vara nog så hetsiga!

Det finns många köksbord som jag trivs vid - jag hoppas att jag får sitta vid dem många gånger till!! ...och framförallt hoppas jag att familjen Ottossons köksbord kommer att vara en plats för skratt, gråt och mycket mycket kärlek...

Burr!

Nog för att det är vackert ute - men nu får det väl snart ta och vara nog!!?? Ge mig 5 minus och solsken!!

Har lämnat Kalle på dagis idag...och än har de ju inte ringt! :) - Koooom mej mamma!!!! ...och tårar såklart! Jag tror dock att det gick över så snart jag stängt dörren. Så nu är vi igång!!

Magnus ringer Bosch om vår nya diskmaskin! Den lyckan varade ju länge! Vi fick ett måndagsexemplar tydligen - men hjälpen är nära. Det kommer en servicetekniker vilken dag som helst. Vi KAN diska - men den fortsätter att fylla på vatten när den är avstängd! :)

Näe - nu ska jag ta och ringa BVC. Lite klatter med Axel som vanligt! :)

Blåser faran över!

Magnus är på benen igen och ingen annan i familjen har "kräääisch" - skönt! ...MEN det kommer nog tider när vi alla fyra blir magsjuka samtidigt...eller efter varandra! Huvva! Speciellt sen Kalle börjat på dagis - inskolningsfröken är hemma nu tex. Sån´t är livet! Just nu sover båda grabbarna i sina sängar. Jag orkade inte dra ut vagnen idag - oskottat på gårn och oskottat på vägarna utanför! Vi tar igen det en annan dag istället.

Vad ligger överst i min byrålåda idag? Ja, mina funderingar kretsar mycket kring föräldraskap som vanligt - och inskolning, inköp av diverse prylar och kläder - fix av hus och vuxentid...typ också som vanligt!!! Kan man kalla mig enkelspårig???

Axel fortsätter att vägra välling och han dricker inte heller bröstmjölk i flaska...men jag hade ju i princip släppt detta och accepterat att ge honom gröt istället. MEN då kom han på att gröt inte var nån höjdare heller!!! :) ...så vi får se vad som händer på matfronten den närmaste tiden. Han äter ju annan mat, så än så länge borde han få i sig det han behöver i näringsväg - men hur länge?? Nätterna är ju en historia för sig! Han sover nog mest bredvid mig i sängen - och ammar en till två gånger varje natt (lugnast så!!). Jag har liksom inte riktigt orkat ta tag i nätterna - skulle kännas bäst att göra det om Kalle sover borta en helg eller så...fast å andra sidan tror jag Kalle skulle klara några nätter med störd sömn - OCH vi andra också! :)

Jag känner mig fortfarande nöjd med att tagit beslutet att Kalle får börja dagis - det blir toppen med 15 timmar som start! Vi får lixom det bästa av allt på det viset! Han trivs redan bra - det märks. Sen tror jag det bästa är att JAG kommer att bli mer avslappnad när vi väl är hemma. Jag vet att han fått stimulans, social träning, massor av lek och frisk luft - och att det är okej att vi bara myser när vi är hemma.

Det kommer att bli en del fraktande av kläder fram och tillbaka innan vi lärt oss vad han behöver på dagis och vad han behöver hemma! (Varför beställde jag inte TVÅ overaller på en gång, Malle!!??) Det komplicerar ju saken när det inte är varje dag han är där...och inte varje dag han är hemma. Fast så länge jag har huvudet med mig så löser det sig (och det är ju VERKLIGEN varje dag) (NOT!).

Annars så...ser jag fram emot middag & bio nån helg, en öl på Bishops, en resa i maj och helkroppsmassage x 10! Ja - klippa mig! Mitt hår känns inte längre som hår!!! Jaa - och att vår nya diskmaskin kommer hem! Längtar!


Svart!!!

Igår när jag tog av mig kläderna och skulle läsa av min stegräknare så var displayen helt svart!! Suck! Jag har bytt batterier en gång redan sen vi började gå...så nu har jag inget extra hemma. Hade det här varit för några månader sedan så hade jag blivit förtvivlad...men ambitionsnivån har ju rasat - så nu har jag min första dag på snart ett halvår utan stegräknare i BH´n. Jag tror jag ska se det som en möjlighet till nystart! Så snart displayen tänds igen så ska även jag och min lust till ALLT tändas igen! Min lust att promenera, min lust att laga mat, min lust att kamma mig på morgonen, min lust att byta sängkläder, min lust att ta med barnen ut och leka, min lust att sitta och prata med Magnus på kvällarna, min lust att blogga, min lust att läsa böcker, min lust att lyssna på musik, min lust att storhandla, min lust att skaffa fotoalbum och sortera in senaste bilderna, min lust att känna lust!!

Hmmm?

Julian kör med en bil fram och tillbaka över dockans ansikte, samtidigt som han upprepar:

"darsedod, darsedod" (varsågod, varsågod)


Min bubbla...

Det slog mig just att jag är otroligt omedveten om vad som händer utanför min lilla livs-bubbla. Någonstans i periferin cirkulerar Haiti, finanskris (eller är den över???) och ny säsong av Let´s Dance. Jag orkar inte bry mig! Jag HINNER inte bry mig! Visst är det valår i år också? Tänk att jag som var så otroligt kämparlysten vid förra valet faktiskt har fogat mig till min nuvarande politiska ledning...anpassat mig, accepterat och funnit mig själv nöjd med dess beslut. Jag lever ju i min bubbla! I min minibubbla är ingen sjukskriven, ingen arbetslös och ingen är i behov av försörjningsstöd. Jag lever mitt liv på fyrmanhand och kliver upp på morgonen och går och lägger mig på kvällen! Fast min bubbla skimrar förstås i regnbågens alla färger - jag har aldrig någonsin förut upplevt så mycket kärlek och lycka som jag gör nu!!! Jag har nog aldrig någonsin haft så få "ångest-attacker" som nu...MEN...riktigt nöjd är jag ju aldrig! Det är ju min natur att inte riktigt riktigt kunna känna fullständig tillfredställelse. Är jag här - vill jag vara där. Är jag ensam så vill jag umgås. Umgås jag så vill jag ha lugn och ro! Nu överdriver jag en aning...men idag är inte någon riktigt bra dag - jag känner mig låg...och jag har dragit med mig Magnus också! ...så därför har jag ingen som tar tag i mig och drar mig upp!! - måste fixxa det själv...och det är klart jag gör! Så fort ungarna sovit klart så finns ju inget annat alternativ! :)

Energi!

Har just kommit hem från Malle och gänget. Känner mig glad, nöjd och upprymd! Jag, grabbarna och Henke hämtade Martin på Mobacken och sen åkte vi hem till stortjejjerna i Görvik. Vi fixade middag (Henke hällde upp vatten i kastrullen och ordnade värme på plattan - jag hällde i makaroner och värmde köttfärssåsen i micron) (Martin åt TRE portioner). Sen lekte barna på egen hand och vi fick umgås med Malle och Fredrik sen de kommit hem från respektive jobb. Vi hann med att uppvakta både Martin och Emma också. Det är juh så underbart att ge dem presenter - de uppskattar i princip allt - eller så är de helt otroligt duktiga på att "spela" glada!! Martin fick en vattenkanna och en liter mjölk - och Emma fick äntligen äntligen sin barnmat (och en filt). En härlig kväll!

De senaste veckorna har jag fått tanka kompis-energi vid flera tillfällen. Hade en super-härlig dag-kväll-natt i Ålåsen förra veckan. Bastu och öl! ...dock inte i bastun...och dock inte starköl! :)

Sen att jag fick möjlighet att fira "lilljul" med mina allra käraste vänner (och familjer) var en av årets höjdpunkter. Jag är inte så bra på att vara "värdinna" - men i det gänget behöver jag inte känna någon press alls. Jag brukar annars känna att allt ska vara så perfekt och fixxat...men nu kunde jag bara njuta i fulla drag. Underbart!

Upp som en sol och ner som en pannkaka

Idag tog vi med oss våra söner till Djungelhuset. Äntligen! Efter alla sjukdagar och köldgrader var det dags att få leka av sig lite. Kalles dåliga humör var som bortblåst! Från första sekund innanför dörrarna så bara lyste han av lycka. -Mmmm, wow! Åååh! ...var det första han sa när vi kom dit - och sen var han fullkomligt uppslukad av lek. Ååååååh vad härligt det var att iaktta honom. Först utforskade han det "lilla" leklandet - och var ju nöjd med det. MEN plötsligt så lyfte han blicken och upptäckte att det fanns mer! Oj oj oj! Undra hur många åk det blev i rutchkanorna??? Inte tillräckligt många iallafall. När det var dags att åka hem (typ 3 timmar senare) så hade han kunnat stanna lääääänge till.

Det är såna här dagar som får mig att inse vad viktigt det är att "hitta på" roliga saker - få miljöombyte - utmanas - få springa av sig! Det är självklart jätte-roligt att åka och hälsa på folk, få besök, åka pulka osv osv...men det märks så väl att det är extra underbart med besök på t.ex. Storsjöbadet, Jamtli och nu även Djungelhuset.

En annan höjdpunkt idag var att vi gav Gammel-farfar en fotobok med bilder på grabbarna - han blev så otroligt glad och rörd! ...och vi också!

På väg hem från stan så svängde vi in i Häggenås för att springa in på affärn en snabbis! Jag tog med mig Kalle för att han skulle "vakna till" lite...han hade lite problem att hålla ögonen öppna efter en härjig dag! OCH ett år och nästan 11 månader tog det innan Kalle fick följa med in på en affär UTAN att behöva sitta i kundvagnen! Idag hade jag med mig en stoooor kille som skötte varukorgen medan jag plockade i varorna! Härligt!

Det är bara att inse...Kalle håller på att växa upp! Snart flyttar han hemifrån!

...ja och så till det tråkiga. Bakåtvolt från tripp-trapp stolen och ner i klinkersgolvet. Fy faaan! Det händer saker gång på gång - men vi kan verkligen inte finnas i närheten hela tiden. Vi kan inte förhindra alla "tillbud". Vi gör vårat bästa för att begränsa "farligheterna" - men det är inte lätt! Det är bara att tacka för att inget allvarligare har hänt hittills. Det verkar ju ha gått bra den här gången också!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0