My Step Sisters

Jag vet nog ingen som är mer blödig än mig själv, möjligtvis min mamma, men jag är lite trött på att va så blödig!! Såg en film i söndags, The Next Three Days, som handlar om en familj där mamman blir dömd för ett mord och åker in på livstid. Pappan är helt besatt av att övertyga hennes oskuld och ska ha ut henne till varje pris. De har en treårig son tillsammans, och det är just barnet som gör att jag blir så sentimental. Jag sätter mig in i hela situationen med hur hans uppväxt ska bli, hur den stackars pojken har det utan mamma, och med en olycklig pappa. Och hur pojken inte vill krama eller prata med sin mamma när de hälsar på i fängelset. Jag satt och storbölade hela filmen och hade världens klump i halsen långt efteråt. Sen när jag gick och la mig så låg jag och funderade på "vad som hände sen". Jag kan ju inte säga hur filmen slutade, men jag hade fortsättningen i mitt huvud när jag låg i sängen! Hade det inte funnits nåt barn med i filmen så hade det ju inte alls varit lika jobbigt...

Sen är det ju lite löjligt att mina ögon tåras när jag tittar på sportnytt och deras reportage om Sven Plex Pettersson och att han är död..!

Men Ni vet ju hur jag är, jag kan ju inte prata om så känsliga saker utan att jag tar till lipen...