My Step Sisters

Sitter här och pimplar (smuttar) rödvin och försöker sätta några av upplevelserna och minnena från Göteborg på pränt. Magnus sköter nattningen och peppar peppar men det har varit tyst i flera minuter nu. Sakta men säkert ska vi väl försöka återgå till någon form av "rutin-ordning-vardag" efter sena kvällar och som tuuuuur var sena morgnar. Våra grabbar var helt klart de mest morgontrötta i gänget. Passade utmärkt med sovmorgnar till sådär en 9+ varje dag. I morse var vi uppe med tuppen kl 07:00 och shit vad lång förmiddagen blev. Jag måste nog hämta påfyllning nu...gott vin det här! :) Resan var helt klart barnens resa och semester. Jag tror att vi gjorde vårat bästa för att de skulle få med sig roliga och spännande upplevelser hem. Att de skulle trivas och må bra under hela veckan lång. Jag hoppas att vi lyckades med det. Tur att båda grabbarna verkligen uppskattade att åka spårvagn, buss, älvsnabben - och att de var nöjda med att strosa fram på stan (i vagn). För det går ju en hel del tid till att förflytta sig när man besöker en stad i den storleken. De skötte sig exemplariskt. "Nu e vi framme i Göteborg" sa Kalle varje gång vi klev av spårvagnen. Typ. Lek&Buslandet var ju helt sagolikt roligt. Jag har aldrig tidigare sett Kalle så varm, röd och svettig. Det var ju varmt där inne - men framförallt så fick han springa, leka och busa så mycket han ville. Ofta finns det ju en "tråkig" vuxen som sätter stopp och hindrar - men nu sa vi inte ifrån. Inte förrän det var helt slut på pojken. Axel och jag tog ju den lugnare varianten och låg mest i bollhavet och skvalpade runt. Inte helt fel det heller! Liseberg vill vi komma tillbaka till om ett år eller två. Kalle hade hur kul som helst när han väl fick åka i karusellen...men det var ju det där med att köa också!!! Inte helt okomplicerat. Axels stora behållning var att titta på "målgången" i FlumeRide. Övrig tid tillbringade han i vagnen. Vaken eller sovandes. Härlanda tjärn. Jag säger bara: Jag slängde mig i vattnet utan att ens blinka. Behöver jag säga mer??! Sen måste jag ju säga - att även om det var barnens semester så fick ju vi vuxna en hel del umgänge och skoj på köpet. Skönt att sitta vid Lilians stora köksbord och dricka ett glas vin eller två...trängas, mysa, äta, svettas och må gott. Prata får jag göra i ett annat liv! ...men tänk att det tog nästan en vecka innan Axel klippte navelsträngen och vågade ty sig till andra än sin mor. Jag riktigt kände förändringen och flera kilo sten föll från mina axlar. Sen att allt verkar vara "återställt" efter knappt två dygn hemmavid - det är väl smällar man får ta! Nä, nu åker vi till Görvik i morgon och grattar Malle - förhoppningsvis är det huset fullt så det blir rena rama reehab för Axel. Och oss.