My Step Sisters

Jag kände att jag, i mina kommentarer på bloggen, snackade mycket om mammor ikväll - och att vara en BRA mamma. Nu när jag egentligen var på väg i säng så kom jag ju på att jag helt enkelt måste skriva av mig lite!!! Jag och Magnus åkte till Lit idag och uträttade lite ärenden. Mmma och "finger i munnen" var barnvakt medans. Hur som helst - när vi kom ut ifrån affären så står det en bil utanför ingången. Motorn är på - ena blinkersen blinkar - stereon på OCH det sitter en liten liten liten bäbis i bilbarnstolen i framsätet. Jag tror att det är en liten tjej på kanske 1-2 månader. Hon är vaken men iallafall inte ledsen. Men hon sitter där ENSAM med musik skrålande i de små små öronen. Jag överväger att stå kvar vid bilen och bara titta till henne - men sätter mig i våran bil istället. Vi vill inte åka därifrån förrän vi har sett att mamman kommer tillbaka - och jag VILL verkligen fråga henne hur hon tänkte...men jag gör det såklart inte...jag bara blänger på henne med ett riktigt arrrrrgt öga! Mamman (som visar rumpan när hon sätter sig i bilen) åker vidare till Statoil - och ska visst uträtta ett viktigt ärende där också. Men den här gången lämnar hon sitt barn i bilen med BILDÖRREN ÖPPEN istället!! På en bensinmack! Med riktigt kalla höstvindar blåsande runtomkring! Jag blev så illa berörd!

Jag har många gånger haft behovet av att lämna ett eller två barn i bilen - men jag har valt att inte göra det! Jag kan förstå hur hon tänker: Jag ska ju bara...det går ju så snabbt....hon är ju så liten så hon kan ju inte hitta på något...hon sover ju... Men OM något skulle hända då???!! Nån backar på bilen på parkeringen, bilen rullar iväg - börjar brinna - rätt osannolika grejer - men något KAN hända! Jag vill inte leva med att jag inte fanns där NÄR det hände! Jag vet att vi inte alltid kan finnas hos våra barn - men jag vill göra de stunderna så få och korta som möjligt. Ju äldre barnen blir så kommer vi ju naturligtvis att "rent fysiskt" avlägsna oss - men jag vill att mina barn ska kunna lita på att jag finns där för dem! ...och när de är så små så små så SKA jag finnas där!!! Hur svårt är det att ta med sig en liten bäbis (i babyskydd) in på affären????

Jag kom att tänka på en av föräldrarna i Kalles föräldragrupp idag också. Hon som deklarerade att de skulle lämna sonen hos farmor och farfar här hemma för att åka till Stockholm och vara med på ett tredagars bröllop...och det var för SONENS skull som de skulle lämna honom hemma! Han skulle ju inte ha något utbyte av den resan och festerna! NÄÄÄÄ - men han är typ FEM månader - han kanske har ett visst utbyte av sina föräldrar!!!!

Ojj! Nu är det torsdag - då ska jag packa! ...men jag tror jag sover några timmar först! :)